Namnet Åfeldt (oavsett stavning) är i sin form är ursprungen i hur man skapade soldatnamn under 1600-talet. Inspirationen var tyska adelsnamn, där det var på modet att skapa namn med efterleden -FÄLT. När Nils/Niclas Åfeldt antogs till livregementet till häst år 1737, så fick han förmodligen namnet Åfeldt tilldelat sig från antingen kompanichefen eller regementeschefen.

När man talar om efternamn/släktnamn så brukar man kalla dess beståndsdelar för "leder", där exempelvis  FÄLT är en sådan. Leden FÄLT ingår i så kallade enledade namn och som för- och efterled i tvåledande namn exempelvis på några typiska varianter av efternamn där -FÄLT använts som efterled: Bergfält, Armfelt, Åfeldt. Namnet Fält är ett så kallat appellativ, dvs ett substantiv som benämner ett ting med ett namn, vilket är gemensamt för alla ting av samma slag (till exempel berg, häst, stad, vatten).

 

I äldre tider fanns en mängd olika stavningar av namnet såsom: felt, fält, feldt, fäldt, fällt, fäldth.

 

Namnbildningar av leden eller appellativet på -FÄLT var mycket populära framförallt hos adeln under stormaktstiden. Förebilden för dessa typer av namn kom från Tyska adelsnamn, och som både började användas av svenska och finländare som på 1600-talet nobiliserades och introducerades under ett släktnamn. Fält heter ju som bekant Feld på tyska, och detta var ett av många exempel på ord som lånades in från tyskan till svenskan. Av de adliga felt-namnen, som togs under stormaktstiden, visade det sig att 38% av dessa, tagits i slutskedet av eller kort efter 30-åriga kriget.

 

Att man ville ha ett efternamn som "klingade fint och "adligt" var väldigt vanligt hos många av de soldater som tjänade i den svenska armén. Dessa typer av namn, där man försökte härma adelns namn gjorde till och med att adeln xxx varav kungen i ett brev 1752 påbjöd att "ryttare, dragoner och soldater icke bruka adliga släkters namn".

 

Det finns gott om exempel på dessa typer av dessa adligt klingande namn från generalmönsterrullorna både från Sverige och Finland. Här är några exempel från Finland.
Exempel på -feldt: Ekfeldt, Landsfeldt, Kanckfeldt och Qvickfeldt.
Exempel på -felt: Blomfelt, Pampenfelt, Reenfelt, Rosenfelt, Steenfelt och Åfelt.

Angående stavningen av vårt släktnamn, så kan man väl konstatera ett par saker:

1) under 1700-talet så förekommer alla olika typer av stavningar av namnet
(Åhfeldt, Åfeldt, Åhfelt, Åfelt) i olika typer av dokument, viket gör att det inte går att säga att en viss stavning är mer korrekt än en annan. Antagligen var det så, att personen som skulle skriva ner namnet fick höra namnet muntligen, och sedan skrevs namnet ner - där vi kan konstatera att stavningen av namnet kunde variera väldigt mycket.

2) under mitten av 1800-talet och fram till modern tid kan man se att två av de olika stavningarna av namnet Åfeldt och Åhfeldt förekommer mest frekevent i de olika släktgrenarna - och där stavningen blir mer konsekvent i kyrkoböckerna.

I vår släktgren har stavningen Åfeldt varit mest förekommande.Dock finns vissa undantag där det  finns medlemar av släkten som skriver sig Åhfeldt, samt även Åhfelt.